Föreningen för hållbar utveckling

Skatteprogram

FÖRSÄKRINGSAVGIFTER KAN ERSÄTTA PUNKTSKATTER

 

 

Vanor och ovanor i vår livsstil orsakar mer skador och sjukdomar än de flesta tror.

Så till exempel uppskattades enligt nationalencyklopedin livslängden för rökare till

4-5 år kortare än för icke-rökare, medan nyare siffror för USA visar en skillnad på

14-15 år. Men medan tobakens skadeverkningar är dokumenterade sedan 1960-talet

daterar sig vår beskattning för tobak från 1600-talet. Några nollvisioner för tobaksskador

har inte trängt in i finansdepartementet som fortsätter att betrakta rökning som en enkel inkomstform för staten.  Att denna punktskatt inte  täcker kostnaderna för rökningens

skadeverkningar negligeras,  liksom det faktum att skatten hamnar i fel ficka, då den ju

rimligen borde gå till sjukvården m fl. Istället får skattebetalarna stå för räkningen, vare sig de

röker eller inte, något som av icke-rökare kan upplevas som en djupt orättvis subvention

till förmån för  den minoritet av befolkningen som fortsätter att röka.

 

Samma typ av resonemang kan föras kring andra vanor och ovanor. Nykterister får betala notan  för alkoholskadorna, gångtrafikanter och tågresenärer får vara med och betala

motortrafikens kostnader, och konsumenter som undviker socker får betala för

fetmaepidemins följdverkningar.

 

De punktskatter som finns kan också vara okänsliga som styrinstrument. Bilskatten gör ingen åtskillnad mellan  en långpendlande affärsman och en 90-åring som gör en enstaka tur till butiken, vilket 90-åringen med rätta kan uppfatta som en dold subvention till långpendlaren.

 

Vad vi behöver är ett system av skatter och avgifter som synliggör den verkliga kostnaden för vanor och ovanor och som därmed gör det lättare för den enskilde att göra ett ansvarsfullt val av livsstil, samtidigt som dolda och orättvisa subventioner undanröjs.

 

En attraktiv modell som gör detta möjligt är att till  priset för en skadlig eller farlig vara eller tjänst lägga en försäkringsavgift för sjukdomar och olycksfall. Förutsättningen för detta är att realistiska uppskattningar av sådana skadeverkningar kan göras. Detta är till en del  möjligt redan idag med de samlade kunskaper och erfarenheter vi  har av tobak, alkohol, trafik, vanligt koksalt  och socker, nämnda i den ordning som kan motsvara vårt mått idag av kunskaper om skadeverkningarna.

 

Om en sådan försäkringsavgift tas ut av producenterna i olika branscher  stannar administrationsarbetet för avgiften i dessa led och detaljhandeln berörs inte på annat sätt än att priserna rimligen stiger i motsvarande mån. Om avgifterna sedan skall slussas vidare till befintliga försäkringsinstitutioner  eller till nya sådana är en fråga som får övervägas. En möjlighet är att i lag ålägga producenterna att gemensamt organisera och finansiera skadefonder, som arbetar som fristående enheter enligt sakliga grundprinciper som producenterna inte kan påverka. Huvudsaken är att producenterna tvingas att ta ansvar för skadeverkningarna av sina produkter.

 

Dessa styrmedel kan också kompletteras med krav på tecknande av individuella  avtal som villkor för att överhuvudtaget få köpa t. ex. tobak och alkohol. En möjlig årspremie skulle t ex kunna vara ettusen kronor för vardera av dessa varugrupper. Vinsten med en sådan komplettering skulle bl.a. kunna vara att den tröskeleffekt som uppnås kan avskräcka från impulsköp och nyrekrytering av kunder bland främst ungdomar.

När det gäller cigaretter är ett bra alternativ till detta att helt enkelt förbjuda all handel.

 

Effekterna av ett  försäkringssystem med lagfäst producentansvar kan väntas bli goda.

Konsumenten får i slutändan själv stå för kostnader orsakade av hans/hennes livsstil, vilket bromsar konsumtionen. Beroende på styrkan av denna effekt kan restriktioner i handelsledet som t ex systembolaget kanske  bli överflödiga. En betydande andel av dagens sjukvårdskostnader kan täckas, varigenom  de allmänna sjukförsäkringsavgifterna och även landstingsskatterna  kan väntas minska i motsvarande mån. Om avgifterna på bränsle dimensioneras för att täcka motortrafikens samtliga kostnader kan även fordonsskatten avskaffas eller möjligen ersättas av en liten registerhållningsavgift. Och den enskilde ges ett större ansvar för sin egen livsstil, något som gynnar oss alla. Och inte minst: de stora folkgrupper som idag väljer en sund livsstil slipper vara med och bekosta följdverkningarna av andra gruppers mindre hälsosamma val, något som väsentligt kan öka den ekonomiska  rättvisan i vårt samhälle.

 

Storleken i kronor av sådana förändringar är betydande. Tobaken beräknas kosta samhället 27 miljarder per år, motsvarande en tredubbling av tobaksskatten, eller omvänt en minskning av landstingsskatten med 18 miljarder, dvs. ca 3000 kronor per skattebetalare, om man väljer att slussa den ökade skatten till vården. Om tobaksköpen bromsas kan man höja punktskatten ytterligare för att balansera den mot samhällsutgiften. Analoga punktskatteökningar på alkohol och andra varor  kan öka utrymmet för minskning av landstingsskatten ytterligare. Av en samlad vårdkostnad i Sverige på närmare 200 miljarder kanske en tredjedel kan finansieras med  riktade utgiftsskatter för riskvanor, vilket kan medge i huvudsak motsvarande minskning av den direkta landstingsskatten.  Det handlar då om en genomsnittlig skattesänkning på storleksordningen 10000 kronor per år och  skattebetalare. Andra livsstilsavgifter  som t ex en generell skatt på koldioxidutsläpp och borttagande av momsreduktion för hälsofarlig mat och andra av dagens många direkta och indirekta subventioner  ger utrymme för ytterligare kraftiga minskningar av den direkta beskattningen.  Med dessa omläggningar av dagens skattemodell kan Sverige till stor del uppnå en  normalisering av den direkta inkomstbeskattningen jämfört med andra europeiska länder.

 

 EN INTELLIGENT ENERGIPOLITIK

 

 

Sverige har halkat efter ifråga om energiforskning och energisparande. Ett exempel. I Kalifornien har en målmedveten politik för energisparande hållit elförbrukningen på ganska oförändrad nivå under många år, medan vi stadigt har ökar vår elförbrukning. Det finns därför utrymme för stora besparingar om målmedvetna åtgärder genomförs. En halverad elförbrukning bör kunna uppnås.

Vi vill föreslå en progressiv beskattning på el, med lägre skatt på låg förbrukning och högre

skatt på högre elförbrukning. Detta ger ökad stimulans till el sparande och kan göra andra och krångligare stödformer för el sparande onödiga. Övergång till mer el snål teknik kan bli lönsam på ett klart synligt sätt.

För att systemet skall bli kraftfullt bör dagens olika skatterabatter på el upphöra.

 

El kan idag inte produceras utan ingrepp i eller effekter på miljön. Det är därför tveksamt om vårt land har något att vinna på export av el. Exportbegränsningar kan  minska behovet av kostsamma investeringar och få gynnsamma effekter på miljön. En rimlig målsättning är att vårt land skall vara självförsörjande på el.

Framtidens energisystem är idag föga kända. Men det finns två energikällor som inte tar slut: solens strålning över våra huvuden och processerna inne i jordklotet, under våra fötter. Solen är drivkraften i dagens solfångare, vindsnurror, vattenfall, vågkraft och  ytlig bergvärme. Värmen på större djup används inte i Sverige och forskningen är minimal.  Andra länder ligger före oss när det gäller forskning om s.k. geotermisk energi. Vi vill därför göra en kraftfull satsning på forskning om geotermisk energi.

 

Energin från solen och jorden är i praktiken outtömlig, medan uran och fossila bränslen är en parentes som kommer att ta slut. Med ny teknik kan dagens biologiska bränslen och kärnreaktorer komma att bli överflödiga, med enorma miljövinster inom räckhåll. Ett energisnålt samhälle har en tryggare framtid.

Energisparande och forskning är därför huvudpunkterna i en intelligent energipolitik idag.

På lång sikt är det också klokt att låta fossila bränslen vila. Framtida generationer kan då använda dem som koldioxidkälla för att i någon mån dämpa den nedfrysning som så småningom är att vänta efter den nuvarande värmeperioden som f n tycks närma sig sitt maximum. I dag behövs ju inte växthuseffekten, och för många länder är den skadlig.

 

 

GENERELL SKATT PÅ KOLDIOXIDUTSLÄPP

 

Dagens procedurer runt om i världen kommer inte att ta ner utsläppen av koldioxid på många år. I Västra Götaland, som vid internationella jämförelser ändå lyckats relativt bra, har minskningen de senaste 20 åren varit noll procent, och trafiken (som svarar för merparten) väntas heller inte minska sina utsläpp nämnvärt under överskådlig framtid. Men det finns en utväg.

 

Sverige bör lämna pågående evinnerliga förhandlingar om utsläppsrätter (priset har tidvis varit noll kronor dvs meningslöst) och istället som första land i världen ta ut en generell skatt på koldioxidutsläpp,  istället för dagens begränsningar till vissa trafikslag.

 

Vad händer om avgiften blir t ex en krona per kg koldioxid? En tågresa blir ca ett öre dyrare per mil, en biltur ensam vid ratten omkring en krona och en flygtur mer än en krona dyrare räknat per passagerare och mil. Konstodlade och importerade livsmedel blir dyrare, äldre hus med omodern teknik kan kosta mer att värma osv.

 

Om vi antar att en sådan enkronasskatt snabbt minskar våra utsläpp från dagens 60 miljarder kilo till tex 50 (dvs fem ggr större minskning än vad regeringen siktar till idag) blir inkomsten för staten 50 miljarder per år. Detta kan användas till en minskning av skatten på arbete, för att betala statsskulder eller fonderas för att betala morgondagens enorma räkningar för klimatskador, allra helst i fattiga länder som drabbas hårdast av våra utsläpp. En koldioxidskatt kan givetvis vara både lägre och högre än i detta exempel, införas med stigande belopp osv.

 

Internationellt skulle en  generell svensk CO-2-skatt röna stort intresse och kunna visa att vägen är framkomlig och effektiv, till skillnad från dagens och morgondagens ineffektiva och retoriska konventioner och konferenser. Den  stämmer väl med en känd brittisk uppskattning att två % av vår BNP räcker för att stabilisera klimateffekterna av CO-2-utsläppen.

 

En krona per mil i en bil är inte heller så särskilt mycket att offra - man kan t ex avstå från var tionde biltur. Eller från en dyr långresa med flyg, exotiska frukter till morgonmålet och mycket annat som vi för en generation sedan inte tyckte att vi behövde.

 

Och näringslivet? Ja, alla får klara spelregler, vilket för företagens planering är bra.

 

Detta är ett ganska nätt pris att betala för chansen att få en mer klimatstabil värld för våra barn att leva i - en värld som går att känna igen.      

 

 

. 

 

GunnarNordenstam

 

Tel: 0302-12243

Fax: 0302-12243

E-mail: gunnarnordenstam@telia.com

Kontakta oss: